Brytpunktskonferenser

Verksamheten i projektet Brytpunkt har målsättningen att initiera, organisera, följa upp och utvärdera en serie brytpunktskonferenser kring olika teman avseende integration och mångfald i arbetslivet.

Under etableringsfasen är avsikten att genomföra minst en pilotkonferens. Genom denna etableras en erfarenhetsbas på nationell och/eller regional nivå samtidigt som intresset väcks för möjligheterna med denna arbetsform på lokal nivå, i andra regioner och i andra samhällssektorer. En viktig uppgift genom hela arbetet är att öka effekterna av brytpunktskonferenserna genom att sprida intresset för arbete i denna form till andra samhällssektorer och geografiska områden.

UP Brytpunkt medverkar till att nya brytpunktskonferenser initieras genom att

• söka upp uppgiftsägare och sponsorer.
• hålla kontakter med samtliga intressentgrupper under projektets genomförandefas.
• organisera styrgrupper för respektiva konferens.
• säkerställa att de grundläggande kraven på verksamheten möts - demokrati- och jämlikhets-perspektiven, mångfalds- och jämställdhetsperspektiven.

Vi siktar på att genomföra cirka 30 brytpunktskonferenser under projektperioden, där ca 1800 personer deltar. Som följd av dessa konferenser tror vi att minst 500 konkreta åtgärder initieras i form av projekt och mätbara förändringar.

Tema och fokus
Temat har alltid ett framtidsperspektiv för en viss företeelse eller en viss verksamhet, t ex ’Arbetsförmedling ......år 2010’.
Fokus är antingen övergripande, ’Arbetsmarknaden i Sverige år 2010’ eller regionalt/lokalt t ex ’Arbetsplatser i Väst-Sverige år 2010’ eller ’Arbetslivet i Kiruna år 2010’. Att fastställa temat är en nyckelfråga och en huvuduppgift i förberedelsearbetet.

Planering
En brytpunktskonferens kräver noggrann planering och tydliga ställningstaganden. Man bör räkna med en förberedelsetid på cirka 6 månader. För förberedelser, genomförande och uppföljning av en brytpunktskonferens utses en styrgrupp. I styrgruppen är temats huvudintressenter representerade.

Genomförande
I en brytpunktskonferens deltar normalt 60 – 70 personer – tillräckligt stor grupp för att inkludera många perspektiv, samtidigt så liten att hela gruppen kan vara i dialog i varje del av arbetet. Härigenom kan deltagarna få tillgång till en helhetsbild av temat och det som pågår i rummet. Optimalt är att en konferens pågår under 2,5 dagar. När människor är engagerade i en uppgift under så pass lång tid blir de mer benägna att öppna upp och inkludera varandra, att bygga förtroenden och därigenom bidra till ökad handlingskraft i gruppen.
Konferensen har en form som gör det möjligt för människor att samarbeta utan att behöva försvara eller driva en viss agenda. Detta skapar nya och kreativa möjligheter.

Arbetsmetoden Future Search bygger på fyra grundprinciper:

• Samla hela systemet i samma rum. Människor, som kanske aldrig annars träffas, bjuds in därför att de berörs av och bedöms kunna bidra till lösandet av konferensens uppgift. Alla får på detta sättet möjlighet att lära och att handla. Intressentgrupperna består av alla olika grupperingar som identifierats runt konferensens tema. Deltagare är personer med intresse för en fråga, kunskap om den, behov av att den löses, auktoritet att göra något åt den.
• Tänk globalt, handla lokalt. Var och en får hjälp att se ett större sammanhang än de normalt gör.
• Sök gemensam grund och önskad framtid. Detta innebär att problem och konflikter behandlas som information under det att man söker sig fram till gemensam grund och önskad framtid.
• Självadministrerande arbetsgrupper. Deltagarna inbjuds att med visst stöd själva organisera arbetet i de olika smågrupperna.

Arbetet under en brytpunktskonferens genomförs i 4 eller 5 halvdagssessioner, minst 16 timmars arbete (exkl pauser och måltider). Under konferensen förekommer fem deluppgifter:

• Lägg fast en gemensam historiebeskrivning: vad har lett fram till dagens situation? Olika aspekter beaktas.
• Gör en karta – mindmap – över den pågående samhällsutvecklingen i Sverige och internationellt, vilka påverkar konferensens tema. Här är medverkan från våra internationella samverkanspartners mycket viktig.
• De olika intressentgrupperna bedömer sitt nuvarande handlande – vad de är stolta över och missnöjda med. Detta steg är viktigt för att öka den ömsesidiga förståelsen i gruppen. Det bildar också en erfarenhetsbas att arbeta vidare utifrån.
• Skapa och levandegör scenarier för en ideal framtid. Alla intressentgrupper bidrar med sina idéer, önskemål, tankar och visioner.
• Formulera den gemensamma grunden och utarbeta handlingsplaner. Vi hjälps åt att hitta de områden där vi kan enas om ambitioner, mål och visioner. Tillsammans formulerar vi konkreta steg på vägen, uppföljningspunkter, ansvarsfördelning, mål och delmål.